Att göra i augusti

ODLING

Gödsla i växthuset. Nu växer det för fullt och alla plantor förbrukar mycket näring. Samlar du upp klippet från gräsmattan? Bred ut det på jorden i köksväxtland och i rabatter. Ett täcke av gräsklipp ger näring av hög kvalitet och minskar dessutom avdunstningen.
Om du reser bort, glöm inte att ordna för vattning, speciellt för alla plantor i krukor och lådor samt givetvis i växthuset.
Toppa tomatplantan när plantan bär 3–5 välutvecklade klasar med tomater. Plantan toppar du över det tredje bladet över den översta tomatklasen. Då går näringen till de tomater som redan finns istället för till höjdtillväxt eller nya tomater som ändå inte hinner utvecklas och mogna. Plantorna behöver dessutom gödslas nu när de är fulla av frukter. Fortsätt tjuva skott i bladvecken, och ta bort ett och annat skymmande stort blad.

Gallra småplantor i grönsakslandet, så att grönsakerna får plats att växa.
Ansa och beskär sommarblommorna så blommar de rikligare och längre. Plocka alltid bort vissna blommor, blad och fröställningar. Att bilda fröställningar och frön tar mycket kraft från växten, och plantan ger färre och mindre blommor. Vissna växtdelar drar alltid till sig snäckor och sniglar. Hindra sniglarna från att äta upp skörden – bygg snigelfällor! Håll också efter ogräset, det lilla som kommer upp så här års.
Förläng blomningstiden genom att plocka många buketter.

Fortsätt att så grönsaker med kort utvecklingstid, som sallad, rucola och rädisor. Vintersallad (kallas också fältsallad eller mache) kan du så i landet nu, för skörd i höst och vinter. Den här salladen är ytterst frosttålig och kan faktiskt skördas under snön.

Rensa upp i jordgubbslandet efter skörden. Ta bort vissna blad och gamla dåliga bär, plocka bort revor, byt ut trötta, gamla plantor mot nya och gödsla med väl mogen kogödsel som myllas ner i jorden runt plantorna så håller de sig kraftiga och friska. Täck mellan raderna och mot jordgubbsplantorna med marktäckväv – då slipper du en hel del ogräsrensning resten av sommaren och hösten.

SKÖRD

Nu är det dags att skörda löken. Plocka upp löken ur jorden medan väderleken är någorlunda torr. När bladen börjar vika sig ner och vissna tar du upp lökarna och låter blasten vara kvar. Låt dem ligga och torka i solen någon vecka.
Efter upptagningen bör löken förvaras i eller strax under rumstemperatur. Den får inte utsättas för låg temperatur för då bryts vintervilan och den börjar växa.

Efter avslutad hallonskörd bör de skott som burit frukt skäras bort. Detta bör göras grundligt - dvs. man klipper jäms med marken. Av de nya skotten behåller man 5 - 8 av de kraftigaste. Dessa kortar man in till max 1,5 m höjd och binder dem till stödet.
Hallonskotten är alltså tvååriga. Första årets skott utgörs av ett enkelt spö. Året därpå utvecklas det från de övre bladvecken små sidogrenar, som blommar och bär frukt.

 

GRÄSMATTAN

Augusti månad är en bra tid att så gräsmatta. Vädret börjar bli lite svalare. En lång sval och fuktig höst gynnar etableringen av gräset. Köp en gräsfröblandning som bara innehåller fullt härdiga grässorter, sorter som är konkurrenskraftiga mot mossa och är sammansatt efter vad din gräsmatta ska tåla. Fundera över vad du vill att den ska användas till och tåla: spring, lek, torka? Eller ska den vara en vacker paradgräsmatta?

Om augusti varit våt kan det komma upp en hel del svampar i gräsmattan. Sprid inte svamparnas sporer ytterligare genom att köra sönder svamparna med gräsklipparen och kanske dra ut en mängd svamprester vid räfsningen. Plocka bort all svamp före klippning. Samla dem i en påse, och lägg det hela i soptunnan inte i komposten. Ett sätt att få bort svamparna är att gödsla bort dem. Vattna med utspädd urin (1-10) eller använd Atamon. Spetta djupa hål med jämna mellanrum runt svamparna och häll ner en blandning av två matskedar Atamon i 10 liter vatten. Denna behandling måste upprepas för att säkert nå ner till alla rottrådar.

DAMMEN

I juli–augusti när vädret är varmt blir det lätt alger i vattendammen eller i dammtunnan. Plocka upp algerna med en finmaskig håv. För att hålla rätt pH-värde (6,8–7,5) och rätt näringsbalans i vattnet bör man vara försiktig med att mata fiskarna. För mycket foder ger näringsrikt vatten och bidrar till algtillväxten. I en större damm med växter finns det ofta tillräckligt med föda för fiskarna utan att de behöver matas. Ge inte heller för mycket växtnäring åt vattenväxter som odlas i vattenväxtkorgar.

BESKÄRNING

Nu är tiden lämplig att t.ex. såga bort en eller annan förarglig björkgren. Såga aldrig inne vid stammen, men lämna heller aldrig kvar någon tapp. Lägg snittet genom den yttre delen av den ansvällning som omger grenbasen. Läkningen av såret börjar då omedelbart och någon blödning förekommer inte. Särskilt lönn av olika slag bör man ha i åtanke, de blöder ofta redan strax före jul - det kan även björk göra. Andra träd som är lämpliga att beskära nu är magnolia, kastanj och prydnadskörsbär.

Behöver du beskära körsbärs- och plommonträd är det bra att göra det efter skörden. Körsbärs-och plommonträd är känsliga för hård beskärning. Enstaka grenar som växer fel, skadade grenar eller döda grenar tar man bort i juli, augusti eller september (J A S). Se upp om du måste gallra i ett familjeträd (flera olika sorter ympade på samma träd), så att du inte tar bort någon av de inympade sorterna.

Sommarbeskär (pincera) äpple, päron och körsbär för att befrämja nästa års fruktsättning. Det gör också att näringen går till fruktsättning istället för att gå till yvig skottillväxt.
Fortsätt kartgallra. Plommonträd brukar digna av frukt, men även äppel- och päronträd kan bli överlastade. Se hela tiden till att ta bort skadad och angripen frukt. Hänger frukten för tätt sprids svampsjukdomar lätt från frukt till frukt. En del år sätter äppelträden på tok för mycket kart. Grenarna kan brytas av tyngden. Vill du ha fina frukter är det nu dags att gallra bland karten. Tre–fyra fingrars bredd mellan äppelkarten är lagom. Även i plommonträdet kan du behöva gallra.

VÄXTSKYDD

Sätt upp limringar mot frostfjärilshonan före första frosten. Frostfjärilshonan har små outvecklade vingar och kan inte flyga, därför klättrar hon uppför stammen för att nå trädets krona där hon lägger flera hundra ägg. Till våren kläcks äggen, och de gröna larverna invaderar och äter upp bladen och knoppanlagen på trädet. Sätt upp limringar runt stammen på fruktträden på en höjd av cirka 60 cm. Då hindrar man frostfjärilshonan att nå trädkronan och lägga sina ägg.

PLANTERING OCH OMPLANTERING

När perenner stått och vuxit på samma plats i uppemot 5 år brukar det vara dags att gräva upp och dela, åtminstone en del av dem. Somliga blir helt enkelt för stora och tränger ut beskedligare individer. Ogräs kan också ha nästlat sig in i det kompakta rotsystem som många perenner har, då måste plantan tas upp för att inkräktaren skall kunna plockas ut.
Nu i augusti är det lämpligt att se till vårblommorna. Bollvivan - t.ex., producerar nya "rosetter", varje år. Med den här mindre typen av plantor kan man göra så att man tar en planteringsspade och plockar undan en del av sidoplantorna. Därmed åstadkommer man avstånd mellan plantorna igen.
Det är bra om något avsnitt av planteringen kan friläggas, jordförbättras och gödslas och därigenom restaureras perennrabatten successivt.

Är man igång och planterar om och disponerar om i rabatten så är det ju intressant att kunna tillföra någonting nytt. Månaderna maj och augusti brukar rekommenderas för plantering av perenner och det är då de säljs i planthandeln.
Städsegröna växter (gröna året om) som buxbom, järnek, mahonia, städsegrön benved och alla barrväxter kan man också inhandla nu. Tanken är att både perenner och barrväxter skall hinna etablera ett nytt sugrotsystem före vintern. Ta ordentlig reda på hur stora barrväxterna blir. Plantera dem bara ett par cm under omgivande marknivå. 
Städsegröna buskar och träd har ofta svårare att klara sig igenom sin första vinter och vårvinter än vad lövfällande träd och buskar har. Plantera i tid så att de hinner rota sig innan tjälen går i jorden.