Kompostera mera

De flesta jordar behöver tillföras mer mullämnen för att bli riktigt bra. Påsjord är bekvämt och bra, men kompostjord är bland det allra bästa du kan erbjuda för att få en fin odlingsjord.


Behållaren ska vara öppen både nertill och upptill så att komposten får kontakt med den underliggande jorden och överskottsvatten kan rinna bort. På våren gräver du om fjolårets kompost genom att med en grep lägga över det grövsta materialet från hösten längst ner i den andra, tomma behållaren.


All slags trädgårdsavfall kan komposteras. Grönsaksskal och -blast, löv, vissnat ogräs, gräsklipp, fallfrukt, stallgödsel, halm, träflis och häckklipp samt även havstång. Ju fler olika beståndsdelar och ju tunnare skikt av varje, desto bättre.
Placera gärna komposten i skuggigt-halvskuggigt läge så inte solen torkar ut för mycket. Och gärna öppet så att regnet kan fukta komposten. Tänk också på att du ska ha plats att gräva och vända komposten så den får inte stå för trångt.


En bra balans mellan vått och torrt, kol och kväve är viktigt att få till för att kökskomposten ska må bra. Det mest kväverika materialet är urin följt av gräsklipp och de mest kolrika tillsatserna är sågspån, tidningspapper och torra löv. Lägg inte vedaska i komposten.


Svampar och virussjukdomar överlever komposteringsprocessen och kan sedan spridas vidare till dina andra växter. Ogräs som exempelvis kirskål och maskrosor är dumt att lägga i komposten om man inte vill sprida dem i trädgården.
Blir komposten för våt kan du ta i lite rivet tidningspapper eller träflis. Är den för torr vattnar du. Täck ofta ytan med lite kolrikt strömedel, så håller du även flugorna borta – sågspån, torra löv, flisade grenar, gammalt gräs, hackad halm eller dylikt är utmärkta naturliga strömedel. Rör om ibland, så får du in mer syre och snabbar på nedbrytningen.