Att göra i maj

Inomhus

Du kan fortfarande så och förkultivera köksväxter och blommor inomhus. Nu är det dags för snabbväxare som lövkoja, gyckelblomster, krasse och luktärt som inte behöver mer än 5–6 veckor för att bli utplanteringsklara.

Fortsätt att så och förkultivera slanggurka för utplantering i växthus – så inomhus i början av maj.

Förgro knölväxter som dahlia, underblomma, ixia, fresia, jättestäpplilja, kanna och gladiolus nu i början av maj för att sedan plantera ut dem i slutet av maj/början av juni.

Plantering

Viol, pensé, kinesisk förgätmigej och fyllda tusenskönor tål en del frost och kan planteras ut i krukor och lådor nu.

Sommar- och höstblommande perenna lök- och knölväxter planteras från mitten av maj.

Tidig plantering är bra för alla vedartade växter – träd, buskar, rosor, barrväxter och häckväxter. Ju mer tid de får på sig innan den verkliga sommarvärmen kommer, desto bättre hinner de acklimatisera sig under det viktiga första året. Tänk på att vattningen är mycket viktig under etableringsperioden.

Dela snödroppar och andra vårlökar så får du fler!

Praktlilja, gladiolus, kaphyacint, bukettranunkel, höstlilja (montbretia) och kungslilja planteras i början av maj.

Höstblommande perenner som precis har kommit upp kan, om det behövs, delas i början av maj.

Plantera barrotade rosor så fort som möjligt efter inköpet. Krukodlade rosor kan planteras under hela odlingssäsongen. Plantera helst en molnig dag.

Beskärning

Björken bestämmer när du ska beskära rosorna. När dess blad är stora som musöron är det dags. En gammal regel som fortfarande gäller.

Putsa och bind upp klematis och andra klätterväxter så fort som möjligt innan de nya skotten börjar spira.

Om vårblommande buskar som rosenkvitten, vårginst, pärlbuske, forsythia och brudspirea behöver gallras ut eller beskäras så görs det precis efter blomningen.

Gödsling

Det är på våren och försommaren när växtkraften är som kraftigast som behovet av näring är som störst. Använd kompost, brunnen kogödsel eller stallgödsel om jorden även behöver förbättras i strukturen.

Ogräs

Ju tidigare du tar itu med ogräset, desto mindre besvär har du av det senare under säsongen. Gräv bort alla stora ogräsplantor som du ser, och luckra öppen jord i rabatter och köksland ofta med en klohacka så att inte fröogräset får fäste.

Det går lättare att rycka upp fleråriga rotogräs samt att kantskära mot rabatt, gräsmatta och gångar så länge vårvätan är kvar i jorden.

Kratta bort gamla löv och visset dött gräs. Sniglar och snäckor övervintrar ofta under högar med döda växtdelar. Samla in dem innan sniglarna hinner lägga sina ägg.

Dammen

Rensa och få igång dammen.

Köp och plantera perenna växter i vattenväxtkorgar av plast. Vänta med att köpa ömtåliga ettåriga vattenväxter och flytande vattenväxter som vattenhyacint, musselblomma och mossbräken.

Byt UV-lampan i filtret.

Gräsmattan

Vertikalskär för att lufta gräsmattan, men mossriv inte.

Kalka vart fjärde år om det är mycket mossa i gräsmattan.

Under maj passar det bra att rulla ut färdig gräsmatta – var noga med underarbetet innan gräsmattan rullas ut.

Dressing av gräsmattan görs när gräset har skjutit fart på våren och har en god tillväxt. Lägg på ett högst 5 mm tjockt lager sand med kornstorlek 0,2–2,0 mm, gärna flera gånger per säsong.

Gödsla gärna gräsmattan flera gånger under våren – ”lite och ofta” är bättre än ”mycket och sällan”.

När vårvärmen kommer så börjar också gräset växa allt snabbare. Klipp det ofta så får du en tätare gräsmatta med mindre ogräs!

Skadedjur

Tulpaner och andra lökväxter som rådjuren älskar spirar nu för fullt. Skydda dem med t.ex TRICO garden eller en gröt på blodmjöl och vatten blandat med en skvätt ammoniak.

Plocka bort den lackröda liljebaggen från liljeväxter så fort du ser den!

Plocka också sniglar kontinuerligt. Det är ett effektivt sätt att begränsa deras framfart!

Köksträdgården / Växthuset

Använd fiberduk till sådder och utplanteringsväxter utomhus. Denna ger skydd mot brännande sol, utjämnar dag och nattemperatur och håller fukten i bäddarna och ger grödorna bättre förutsättningar och en gynnsam start. Den skyddar också mot fröpickande fåglar, morotsflugor och kålfjärilar.

Nu är det dags för de första sådderna i grönsakslandet, åtminstone i södra och mellersta Sverige. Dill, persilja, morötter, palsternacka och sockerärter kan sås så fort jorden reder sig, det vill säga då värsta vinterblötan har torkat upp.

Direktså också sommarblommor som solros, indian- och fjärilskrasse och luktärt (om du inte försått dem). Dessa växter är så pass tåliga att de klarar lite kyla.

Förgrodd potatis av mycket tidiga sorter som man vill få knölar av till midsommar sätts i odlingshink, stor kruka, skyddad bänk eller upphöjd jordbädd i mitten av maj. Täck blasten vid minsta risk för frost.

Sommar- och vinterpotatis sätts på friland i mitten av maj.

Om du har växthus och ännu inte planterat ut dina tomat- och gurkplantor så kan du göra det nu.

Fortsätt att avhärda förkultiverade växter som tomat, basilika och aubergine.

Plantera sparris.

Skörda rabarber och sparris.

Ställ i ordning jordgubbslandet. Döda växtdelar drar till sig sniglar och snäckor.

Allmänt fixande

Har du ett fågelbad i trädgården, rensa ur det och fyll på med friskt vatten.

Det kan fortfarande bli frost i så gott som hela landet. Var beredd när det är nattfrost i faggorna och skydda ömtåliga växter genom att täcka med fiberduk. Växter i kruka kan flyttas in en natt.

När tulpanerna blommat över knipsas den vissna blomman eller frökapseln bort. Blast och stjälk får stå kvar och tillverka kolhydrater till löken under jorden. Stjälk och blast tas bort först när de vissnat ner helt. Passa på att märka ut var de olika lökarna finns i rabatten, för till hösten när nya skall planteras är det glömt.

Använd alltid specialjord för balkonglådor och krukodling när du planterar ut dina sommarplantor.

Dags att barkympa fruktträden. Barken lossar under savstigningen och ympen kan sättas mellan ved och bark. Savningstiden pågår från att träden får gröna spetsar tills blomningen är över. Skydda ymparna mot uttorkning.

Sätt ut stöd till perenner som lätt faller omkull (t ex riddarsporrar) innan problemet uppstår. Då växer perennen in i stödet och döljer det. Använd gärna välförgrenade ”naturliga” grenar till detta.