Plantering och skötsel av klematis

I klematissläktet finns ett stort antal arter och sorter med en fantastisk variation i blommornas storlek, form och färg. Vanligtvis delar man in dem i stor- och småblommiga och i båda dessa grupper hittar man tidig- och senblommande sorter.
De flesta klematis har ett ”klättrande” växtsätt, dvs de klänger sig upp med hjälp av omslingrande bladskaft som de krokar runt grenar, spaljéer osv. Någon form av stöd är nödvändigt. Det finns även låga örtartade typer med växtsätt som en vanlig perenn, men i detta växtråd behandlas endast de klättrande sorterna.
Klematis har liksom andra kläng- och klätterväxter ett stort användningsområde. Att samplantera den med andra växter är ofta mycket effektfullt, t ex låta en klematis drapera sig över en prydnadsbuske, väva sig in i en klätterros eller smycka en trädstam. Eller sätt ihop två olika klematissorter i en snygg färgkombination eller för att få utdragen blomtid. Att odla klematis i kruka för balkong eller terrass går utmärkt, tips på sorter hittar du i slutet av växtrådet.

Växtplats

Klematis kan växa i både sol och skugga. I skugglägen är framförallt de småblommiga sorterna lämpliga, i sol och halvskugga kan i stort sett alla klematis odlas. Heta gassiga platser bör undvikas pga risk för torka. Intill en solexponerad husfasad är det ofta varmt, torrt och väldränerat och inte alltid så lämpligt för en klematis.
Klematis vill gärna ha ”sval” jord och det kan man skapa genom att plantera en låg eller halvhög perenn framför som skuggar marken.
Vill man ha klematis växande i buskar och runt trädstammar måste man provgräva så att man får en planteringsgrop som är stor nog för den att trivas i. Vissa träd har rotsystem som konkurrerar för mycket om vatten och näring, plantera t ex aldrig under björk, lönn och gran.

Jord

Jorden ska vara mull- och näringsrik, väldränerad och ha ett jorddjup på minst 50 cm. Förbättra sandig eller lerig jord med en tredjedel kompost, barkmull eller planteringsjord. Klematis klarar att växa i många jordtyper bara det inte är för torrt. De är med andra ord goda sällskapsväxter åt såväl rosor (som gillar lite mer kalkrikt) som rododendron (som vill ha lägre pH-värde).

Gödsling

Grundgödsla med ca en halv säck förmultnad kogödsel och en näve benmjöl per planta, mylla ner gödselmedlen ytligt.
En väletablerad klematis kan klara sig bra utan extra gödsel men vårt råd är att varje år tillföra kompost och benmjöl. Det ger jorden en god mullhalt och näring som löser ut i långsam takt. Är jorden mager eller tillväxten svag tillför man kväve i någon snabbverkande form under vår–försommar, t ex Blåkorn eller blodmjöl.
Storblommig klematis har större näringsbehov än småblommiga. Gödsla dessa varje vår med Blåkorn eller benmjöl, därtill gärna en giva strax efter midsommar. Klematis som växer intill träd eller buskar kräver extra omsorg med näring och vatten de första åren.

Plantering

Börja med att doppa krukan i en hink med vatten några minuter så att den blir ordentligt genomfuktad. Gräv en rejäl bädd, minst 40 cm djup och lika bred. Tag bort krukan och sätt ner plantan i gropen så att klumpen kommer ca 10 cm under markytan. Fördelen med djup plantering är att nya skott och rötter utvecklas från den underjordiska stammen, rotsystemet blir större och vid nedfrysning dör inte hela växten. Klipp eller skär ett snitt i rötterna så ev rotsnurr stoppas.
Fyll på med jord upp till klumpkanten och vattna ordentligt (ca 20 l). Fyll upp de resterande 10 cm med sand eller grus och tryck till försiktigt. Rankorna bryts lätt så hantera plantan varsamt.
Planteringsavstånd mellan klematisplantor som ska växa utmed t ex ett plank 1–1,5 m. Klematis som ska växa invid en husvägg eller upp i ett träd bör ha ett avstånd på minst 50 cm till vägg respektive stam.

Beskärning

Klematis ska beskäras i samband med plantering vår och sommar, eller – vid höstplantering – våren efter. Korta in till 20 cm. Detta kan kännas hårt men är viktigt för att bygga upp ett kraftigt rotsystem, för att skapa balans mellan rot och ovanjordiska delar och för att få en buskig planta!
Vad gäller beskärning åren framöver är det olika beroende på art och sort. I korthet lyder rådet att vår- och försommarblommande klematis inte ska beskäras utom av utrymmesskäl eller om plantan blivit kal och risig (beskärningsgrupp 1). Sorter som blommar på årsskotten dvs sommar–höst beskärs hårt antingen sen höst eller tidig vår (beskärningsgrupp 3). De sorter som blommar både på våren/försommaren och senare tillhör beskärningsgrupp 2 och endast döda och svaga grenar putsas bort under våren (vänta tills det går att se skillnad mellan levande och döda grenar). Börja uppifrån och arbeta dig neråt.
Engelsmännen säger: ”If it blooms before june, don’t prune”!

Placering av klematis

Att få se den mörkblommiga Clematis ’Romantika’ blomma i ett silverpäronträd är en upplevelse. Men att se en härva av alpklematis växa upp längs de vackra stammarna på ett glanskörsbär eller en strimlönn är förkastligt. Det är heller ingen prydnad att se samma sorts härva hängande och dinglande på vackra tallstammar. Tänk dig också för innan du planterar klematis bredvid en barrväxt. Dessa skadas av sällskapet och tappar barren. Men att låta dem klättra i en spretig gammal bergtall må vara hänt. Utnyttja gärna döda barrväxter som klätterställningar, t ex en död tuja är ett perfekt växtstöd. En småtrist forsythia eller schersmin kan du få att ”blomma om” med hjälp av en viticella-klematis. Just viticella är mycket starkväxande och kan faktiskt ta död på sin värdväxt.
Vackra solitärbuskar som t ex klockbuske, japansk lönn eller japanskt gaffelolvon kan aldrig förskönas med en klematis.
Den mest perfekta placeringen för en klematis är i en fristående ”pagod-spaljé” som kan beskådas från olika håll. Den kan både förhöja och försköna en perenn- eller rosrabatt påtagligt.

Klematis i kruka

För att lyckas med odling i kruka behövs ett rejält kärl med dräneringshål i botten. Riktvärdet för en kruka till klematis är diameter 30–40 cm och djup 50–60 cm. Använd en bra jord, t ex jord avsedd för kruka/balkonglåda eller rosjord.
Växter i kruka är mer utsatta för vinterns kyla än om de är planterade i trädgården. För att inte rötterna ska skadas behöver krukan isoleras. Fodra insidan redan före plantering med t ex liggunderlag (täpp inte till hålet i botten) eller frigolitskivor. Alternativt sätt hela krukan i en större låda med luftig isolering eller bädda in den i bubbelplast. Om krukan inte står under tak bör den skyddas mot väta.
Vattna mycket sparsamt eller inte alls under hösten, krukan bör torka upp något innan vinterkylan sätter in.
Se även växtrådet ”Odla ute i kruka”.

Lämpliga sorter för kruka

Vi rekommenderar i första hand klematissorter som är härdiga upp till zon V, med några få undantag.
Många småblommiga klematis är härdiga, tåliga och särskilt lämpliga för odling i kruka. Sorter i Flammula-, Integrifolia- och Viticella-Grupperna skärs ner helt på senvintern vilket gör dem extra lätthanterliga.
Några förslag:
Atragene-Gruppen (blommar vår och försommar) t ex ’Ballet Skirt’, ’Blue Tapers’, ’Propertius’.
Clematis x diversifolia parmaklematis. Rik, lång blomning (juli–sept).
Clematis Flammula-Gruppen ’Rubromarginata’. Rikblommig, med underbar mandeldoft (juli–sept).
Integrifolia-Gruppen t ex ’Pretty in Blue’, lång blomning (juni–sept).
Clematis viticella, italiensk klematis (juli–sept).

Arter:
Atrageneklematis
(bl.a. Alpklematis, Koreaklematis, Kronklematis, Pagodklematis och Sibirisk klematis)
Blommar på gamla rankor. Detta betyder att man inte gör någon beskärning, bara putsning. Plantor som blivit för stora eller behöver beskäras av någon annan orsak, beskärs lämpligen direkt efter blomningen. De utvecklar omgående nya skott som blommar följande vår.

Integrifolia-klematis (Helbladig klematis)
Blommar på årets rankor.
Klipp ner plantan till marken när våren kommer.

Tangutica-klematis (Gullklematis)
Blommar på årets rankor.
Skär ner till 20-50 cm från marken, när våren kommer.

Texensis-klematis (Lyktklematis)
Blommar på årets rankor.
På våren klipper man ner den till 20-30 cm och lämnar minst två livskraftiga skottknoppar kvar i bladvecken.

Tidiga Storblommiga-Gruppen
Klematis som blommar både på fjolårsskott (knoppar som bildats föregående år) och på årsskott (knoppar som bildas under innevarande sommar).
Putsa bara topparna och rensa bort skadade rankor. (Om det har varit en hård vinter och plantan har frusit ner, skär man bort allt som är dött. Den första, tidiga, blomningen uteblir då, men nya rankor blommar senare på sommaren.) Efter första blomningen klipper man tillbaka rankorna till ungefär hälften.

Sena Storblommiga-Gruppen
Klematis som blommar på årsskotten (knoppar som bildas under innevarande sommar).
Skär på våren ner till 20-50 cm höjd.

Viticella-klematis (Italiensk klematis)
Blommar på årsskotten. På våren skärs plantan ner till 20-50 cm höjd över marken. Då stimuleras utvecklingen av kraftiga, blomrika skott och man slipper det gamla riset.